fredagen den 13:e augusti 2010

Så ger vi unga jobb och hopp


Sverige är idag det land som har den näst högsta ungdomsarbetslösheten i hela EU. Att så många unga idag saknar jobb samt en chans till att både tjäna egna pengar och att bidra till samhället är helt oacceptabelt för oss socialdemokrater.

Vi vill:
1. Sänka arbetsgivaravgiften rejält för de unga som saknar jobb – regeringen sänker istället den något för alla unga, inklusive de redan anställda. I år får till exempel bara McDonald’s nästan 200 miljoner kronor utan något slags motkrav på att nyanställa.
2. Storsatsa på utbildning. Det gemensamma för de som saknar jobb är låg utbildningsnivå, så även för ungdomar. Idag finns det färre komvux platser än under förra högkonjunkturen och nu sjunker andelen unga som läser vidare efter gymnasiet. Utbildning leder till att man kan ta de nya jobben och komma med de nya idéerna för jobb.
3. Erbjuda praoplatser och sommarjobb. Vi socialdemokrater prioriterar stöd åt kommuner och landsting framför att låna till att sänka skatten för de rikaste. I sommar kan vi i rödgröna Sundbyberg, som Mitti rapporterade nyligen, erbjuda 240 sommarjobb, medan moderatstyrda Solna erbjuder 50 sommarjobb trots att man är en mycket större kommun. Men vi socialdemokrater nöjer oss inte där - jag tänker personligen slåss för att Sundbyberg, likt Nynäshamn idag, ska kunna erbjuda alla unga ett sommarjobb.

I höstens val kommer vi unga att kunna välja mellan en arbetslöshetsallians med politik för ökade klyftor eller ett rödgrönt samarbete med politik för jobb och hopp. Vi socialdemokrater vill bygga ett möjligheternas land, det gör vi tillsammans.


Jesper Lindholm, 20 år och (s)-kandidat till kommunfullmäktige

Ur nummer av MittiSundbyberg i april

söndagen den 30:e maj 2010

"Utanförskapet" är såå ute

" ' Utanförskapet' är ett av alliansens viktigaste begrepp och är ur ett socialdemokratiskt perspektiv, problematiskt. Förutom att det saknar tydlig och mätbar definition är det ett begrepp som reproducerar en borgerlig världsbild varje gång det används.

Vi socialdemokrater måste se till att vårt budskap speglar vår världsbild. Det gör vi inte idag. Mona Sahlin brukade ”utanförskapet" flitigt i sitt 1maj-tal och Thomas Östros berättar gärna hur ”utanförskapet” vuxit, inte minskat. Att ha ett socialdemokratiskt budskap kombinerat med ett borgerligt bildspråk riskerar att stärka det borgerliga budskapet, samtidigt som det försvagar vårt eget.

Vad är problemet med begreppet ”utanförskap” och vad är egentligen höger med själva begreppet?


1. ”Vi” blir ”vi och dem”: Att sätta bilden av ett utanförskap förutsätter även att man målar upp en bild av ett ”innanförskap”. De innanför är framgångsrika, de utanför är misslyckade. Under mandatperioden har det visat sig i form av högerns retoriska och politiska uppdelning av de som arbetar mot de som inte arbetar, de som är friska mot de som är sjuka, etc. Denna indelning slår sönder tanken om samhället som en enhet som förutsätter en gemensam politik.

2. Strukturella problem blir individuella brister: Konstruktionen av ett ”utanförskap” skapar en politik som härskar genom att söndra. Analysen innebär att enskilda människors beteenden skuldbeläggs, istället för det omgivande samhället. Individen blir problemet och samhället friställs från ansvar. Detta tänk genomsyrar högerregeringens politik i allt från synen på de ”socialbidragsberoende ungdomarna som hellre föredrar att leva på existensminimum och spela tv-spel framför att jobba” till synen på kvinnors ofrivilliga deltidsarbete som en fråga om bristande personlig drivkraft (regeringens minst ifrågasatta ord). För oss socialdemokrater måste det vara självklart att det här är en fråga om strukturella problem, inte individens brister .

3.Inkomst blir allt – och med ”allt” menar vi allt: tillhör du innanförskapet, då är du lyckad, tillhör du utanförskapet, då är du misslyckad. Vilken enskild faktor är det som definierar din fullständiga framgång enligt högern? Egen förvärvsinkomst. Har du inte en? Ja, då vet vi vad högern anser om dig. Att förlägga konflikten mellan de som jobbar och de som inte jobbar döljer att det också råder vitt skilda intressen och villkor mellan människor med olika yrken. Frågan om resurs- och maktfördelningen i samhället hamnar helt i skymundan. Sjuksköterskan på Carema har inte samma makt och inflytande som företagsledaren på Carema. ”Utanförskap” som analysramverk utgår dock ifrån att de har en likvärdig livssituation i och med att de är likvärdiga i att vara ”innanför” – att ha en förvärvsinkomst.

”Utanförskap” som begrepp är alltså himla ute för en socialdemokrat.
Vad bör då det socialdemokratiska alternativet vara? Enkelt. Svaret stavas – som oftast - jämlikhet.


1. Ett samhälle som hänger ihop: jämlikhet som analysramverk utgår ifrån tanken på samhället som en helhet. Din olycka är inte bara din, utan även min. Din lycka är inte bara ditt ansvar, utan även mitt.

2.Solidaritet blir svaret: om insikten finns att din och min lycka respektive olycka är gemensam, då blir också lösningarna gemensamma.

3.Strukturen ska bekämpas – inte människan: varje människa är inte sin egen lyckas smed. Strukturerna gör att vissa har ett betydligt sämre utgångsläge än andra. Det är dessa strukturer som ska bekämpas, inte enskilda individer och deras beteenden.

Vårt språk förmedlar vår världssyn
. Ska mottagaren få en borgerlig världsbild återproducerad och bekräftad av oss socialdemokrater – eller ska de erbjudas en alternativ, självständig och socialdemokratisk världsbild? Människans syn på samhället och sig själv påverkas av de budskap som omgivningen förmedlar. Det borgerliga språkbruket i form av ”utanförskap”, ”köksbordsbeslut”, ”livspussel” eller en ”mer flexibel arbetsmarknad” målar upp en borgerlig världsbild för mottagaren. Vi socialdemokrater har en motståndare som är långt mer smart och kreativ när det gäller förmågan att sätta dagordningen och etablera en samhällsanalys. Därför måste vi jobba medvetet med att sprida ett budskap som både stärker oss och vår analys.

Valrörelsen är en enorm chans då vi i samtal direkt och indirekt med medborgare kan ge vår syn på Sverige. Låt oss då inte förmedla högerns syn på Sverige! Det får de gott göra utan våra ledande företrädares hjälp.


Jesper Lindholm, styrelseledamot för Stockholms Läns SSU-distrikt och s-kandidat i Sundbyberg

Marika Lindgren Åsbrink, s-bloggare och s-kandidat i Sundbyberg
"

Ur AiP

tisdagen den 25:e maj 2010

Politiken blev personlig - varför slå mot unga?

Varför ger sig politiker in och diskuterar lönenivåer? Det rör ENDAST arbetsmarknadens parter. Jag trodde liberaler ville begränsa politikens roll - ändå envisas högern med att gång på gång föreslå kraftiga inskränkninga av fackets och ungdomars rättigheter.

Jan Björklund föreslog igår att en ny anställningsform ska införas, en lärlingsform, för unga. Syftet att man som under 23 år ska få en läroperiod hos yrkeskunniga med lägre lön och utan fast anställning förstår jag. Men om Jan Björklund saknar ett konkret förslag och menar att det ska utformas i framtiden - varför talar han då om att unga ska ha så lite som hälften av lönen som en vuxen? Och hur kan han påstå att det inte finns risk att den här anställningsformen skulle kunna komma att
utnyttjas av arbetsgivare?

Att han går in i en öppen diskussion med att låsa sig fast vid att dels halvera ungdomars löner och att blunda för att risken finns att unga riskerar att bli utnyttjade skrämmer mig som ung anställd vilket jag skriver om här på aftonbladet.

torsdagen den 20:e maj 2010

Därför ÄR Sahlin bättre på jobben, Elias

Niclas says it all.

CUF har sjunkit till att bli en filial för Timbro. Borta är den folkrörelse som såg den lilla människan - framme är fjortisröran som är köpt av kapitalet.

Det är bra att högern nu står för sin åsikt att otryggheten ska bli större och lönerna lägre på arbetsmarknaden. Nu väntar jag bara på en ny kontroversiell debattartikel där Elias kan erkänna det som alla kunniga redan vet: att avskaffandet av LAS inte handlar om fler jobb utan om mer makt till arbetsgivaren.

måndagen den 3:e maj 2010

Rödgröna: fler jobb och ökad jämlikhet

Igår presenterade de Rödgröna sin skuggbudget.

Nu lånar jag friskt från insiktsfulla, slagkraftiga Marika:




Den första bilden (SCB) visar hur högerregeringens politik minskat inkomsten hos de två tiondelar av svenskarna som har minst inkomster medan de som har större inkomster blivit mest gynnade,





Den andra bilden (Riksdagens utredningstjänst) visar hur De Rödgrönas budgetförslag skulle förskjuta resurserna till den halva av befolkningen som har och tjänar minst samtidigt som det endast är den rikaste tiondelen som får vara med och bidra mer till välfärden.


Det här är ditt val , svart på vitt (eller blått mot rött), i höst: större eller mindre klyftor? Mer ojämlikhet eller mer jämlikhet?

"Det verkar finnas en hemlig person någonstans i skogen som man kan ta pengar ifrån" säger Reinfeldt. Men statistiken visar klart och tydligt i första bilden att Reinfeldt uppenbarligen lyckats hitta och pricka de rika personerna i skogen med sina skattesänkningar samtidigt som han skjutit prick på pensionärer och sjuka.

Regeringen tror att ökade klyftor ger mer jobb, det har blivit precis tvärtom. Arbetslösheten är nära 10 % och ungdomsarbetslösheten den näst högsta i EU. Regeringen har ingen jobbpolitik - de har en högerpolitik.

De Rödgröna beräknar kunna skapa 100.000 fler jobb och utbildningsplatser:

* Ta fram forskning och utbildningsinsatser för att industrin ska kunna anställa personal med rätt kompetens.

* Rusta Komvux och ge ungdomar åtgärder från första dagen de är arbetslösa.

* Investera i bostadsbyggande och infrastruktur.

* Höja A-kassan för dem som ändå drabbas av arbetslöshet.

* Sänkt arbetsgivaravgift för småföretagen och sänkt arbetsgivaravgift för de som anställer en arbetslös ungdom

* 12 miljarder kronor mer än regeringen till välfärden för att stoppa uppsägningarna och istället anställa mer i vård, skola, omsorg.

Vägvalet är ditt. Och politik spelar roll.

fredagen den 23:e april 2010

Too late to apologize, Totto

video

" 'Uppdrag Arbete' heter Sven Otto Littorins nya bok om jobbsituationen" och nu tar han tillbaka sitt uttalande om 2009 och 2010 som skitår. Han som ändå fick rätt! Sverige har fått 100 000 fler arbetslösa, medan Sveriges 1 (EN, one, uno) rikaste procent har fått lika mycket av regeringen i skattesänkningar som Sveriges fattigaste 30 procent samtidigt som inkomstskillnaden mellan män och kvinnor ökat med 1100 kr. Större ojämlikhet, högre arbetslöshet och färre möjligheter.

Att det har varit skitår försvårades av att Sverige har haft en skitpolitik (ber om ursäkt på förhand för benämningen men det är svårt att inte dra den parallellen). Jag skrev om det i förra inlägget och jag skriver det igen:

- Regeringens ekonomiska politik skulle först skapa fler jobb genom skattesänkningar. Det har den inte gjort.

- Den skulle ge mest åt låg- och medelinkomsttagare och kvinnor.
Det har den inte gjort.

- Den ekonomiska politiken skulle även öka drivkrafterna för människor att hitta jobb. Det har den inte gjort.

Jag tänker tänker fortsätta upprepa det här - i varje diskussion och i varje skoldebatt med högerpolitiker. Väljarna förtjänar att få veta varför jobben blivit färre - inte fler vilket Reinfeldt lovade i valet 2006.

Uppdrag arbete kräver uppdrag maktskifte. Vi behöver en rödgrön regering som bekämpar arbetslösheten - inte arbetslösa. Fler jobb - inte större klyftor.

onsdagen den 21:e april 2010

Borg(en) blir bräckligare och bräckligare


Piskans politik har misslyckats:
Regeringens ekonomiska politik skulle först skapa fler jobb genom skattesänkningar.
Det har den inte gjort.

Den skulle ge mest åt låg- och medelinkomsttagare och kvinnor.
Det har den inte gjort.

Den ekonomiska politiken skulle även öka drivkrafterna för människor att hitta jobb.
Det har den inte gjort.

Regeringens ekonomiska politik har skapat större klyftor: mellan fattiga och rika, kvinnor och män, pensionärer och löntagare. Till en kostnad av högre arbetslöshet och bantad välfärd. Den notan låter regeringen de sjuka och de utan jobb ta. Men både du och jag är förlorare i ett samhälle där ojämlikheten blir högre och livsmöjligheterna blir färre. Hur blir det om högern får fyra år till vid makten?

Vår lycka är gemensam och beroende av varje människas framgång. Vi behöver förändring, inte fortsättning.