" ' Utanförskapet' är ett av alliansens viktigaste begrepp och är ur ett socialdemokratiskt perspektiv, problematiskt. Förutom att det saknar tydlig och mätbar definition är det ett begrepp som reproducerar en borgerlig världsbild varje gång det används. Vi socialdemokrater måste se till att vårt budskap speglar vår världsbild. Det gör vi inte idag. Mona Sahlin brukade ”utanförskapet" flitigt i sitt 1maj-tal och Thomas Östros berättar gärna hur ”utanförskapet” vuxit, inte minskat. Att ha ett socialdemokratiskt budskap kombinerat med ett borgerligt bildspråk riskerar att stärka det borgerliga budskapet, samtidigt som det försvagar vårt eget.
Vad är problemet med begreppet ”utanförskap” och vad är egentligen höger med själva begreppet?1. ”Vi” blir ”vi och dem”: Att sätta bilden av ett utanförskap förutsätter även att man målar upp en bild av ett ”innanförskap”. De innanför är framgångsrika, de utanför är misslyckade. Under mandatperioden har det visat sig i form av högerns retoriska och politiska uppdelning av de som arbetar mot de som inte arbetar, de som är friska mot de som är sjuka, etc. Denna indelning slår sönder tanken om samhället som en enhet som förutsätter en gemensam politik.
2. Strukturella problem blir individuella brister: Konstruktionen av ett ”utanförskap” skapar en politik som härskar genom att söndra. Analysen innebär att enskilda människors beteenden skuldbeläggs, istället för det omgivande samhället. Individen blir problemet och samhället friställs från ansvar. Detta tänk genomsyrar högerregeringens politik i allt från synen på de ”socialbidragsberoende ungdomarna som hellre föredrar att leva på existensminimum och spela tv-spel framför att jobba” till synen på kvinnors ofrivilliga deltidsarbete som en fråga om bristande personlig drivkraft (regeringens minst ifrågasatta ord). För oss socialdemokrater måste det vara självklart att det här är en fråga om strukturella problem, inte individens brister .
3.Inkomst blir allt – och med ”allt” menar vi allt: tillhör du innanförskapet, då är du lyckad, tillhör du utanförskapet, då är du misslyckad. Vilken enskild faktor är det som definierar din fullständiga framgång enligt högern? Egen förvärvsinkomst. Har du inte en? Ja, då vet vi vad högern anser om dig. Att förlägga konflikten mellan de som jobbar och de som inte jobbar döljer att det också råder vitt skilda intressen och villkor mellan människor med olika yrken. Frågan om resurs- och maktfördelningen i samhället hamnar helt i skymundan. Sjuksköterskan på Carema har inte samma makt och inflytande som företagsledaren på Carema. ”Utanförskap” som analysramverk utgår dock ifrån att de har en likvärdig livssituation i och med att de är likvärdiga i att vara ”innanför” – att ha en förvärvsinkomst.
”Utanförskap” som begrepp är alltså himla ute för en socialdemokrat.
Vad bör då det socialdemokratiska alternativet vara? Enkelt. Svaret stavas – som oftast - jämlikhet.1. Ett samhälle som hänger ihop: jämlikhet som analysramverk utgår ifrån tanken på samhället som en helhet. Din olycka är inte bara din, utan även min. Din lycka är inte bara ditt ansvar, utan även mitt.
2.Solidaritet blir svaret: om insikten finns att din och min lycka respektive olycka är gemensam, då blir också lösningarna gemensamma.
3.Strukturen ska bekämpas – inte människan: varje människa är inte sin egen lyckas smed. Strukturerna gör att vissa har ett betydligt sämre utgångsläge än andra. Det är dessa strukturer som ska bekämpas, inte enskilda individer och deras beteenden.
Vårt språk förmedlar vår världssyn. Ska mottagaren få en borgerlig världsbild återproducerad och bekräftad av oss socialdemokrater – eller ska de erbjudas en alternativ, självständig och socialdemokratisk världsbild? Människans syn på samhället och sig själv påverkas av de budskap som omgivningen förmedlar. Det borgerliga språkbruket i form av ”utanförskap”, ”köksbordsbeslut”, ”livspussel” eller en ”mer flexibel arbetsmarknad” målar upp en borgerlig världsbild för mottagaren. Vi socialdemokrater har en motståndare som är långt mer smart och kreativ när det gäller förmågan att sätta dagordningen och etablera en samhällsanalys. Därför måste vi jobba medvetet med att sprida ett budskap som både stärker oss och vår analys.
Valrörelsen är en enorm chans då vi i samtal direkt och indirekt med medborgare kan ge vår syn på Sverige. Låt oss då inte förmedla högerns syn på Sverige! Det får de gott göra utan våra ledande företrädares hjälp.
Jesper Lindholm, styrelseledamot för Stockholms Läns SSU-distrikt och s-kandidat i Sundbyberg
Marika Lindgren Åsbrink, s-bloggare och s-kandidat i Sundbyberg "
Ur AiP
